I kustlandet runt dagens Sundsvall finns en exceptionell rikedom av stora gravar och fynd från järnåldern. Högom, Maland och Nolby/Kvissle är platser som visar på en koncentration av makt och status.
I Pilgrimspodden träffar Nils Johan Tjärnlund arkeologerna Margareta Bergvall och Ola George från Västernorrlands museum som berättar om människorna och livet som levdes här för mellan 1000 och 1800 år sedan.
Hur såg kontakterna ut mellan kustlandet i dagens Medelpad och andra geografiska områden? Och vilken betydelse hade dessa platser under övergången till kristen tid då kung Olav landsteg i Selånger på sin sista färd?
Vi besöker den unika fornlämningsmiljön runt Nolby och Kvissle i Njurunda, som på järnåldern var nästan som en ö vid Ljungans utlopp med rika bosättningar och en strategisk hamn. Vattenvägarna var centrala med handelsförbindelser bland annat västerut till Jämtland och Norge och söderut till Mälardalen.
– Det är en viktig plats där älv möter hav. Här finns många biotoper och det har varit en tydlig kontinuitet åtminstone sedan bronsåldern, säger Margareta Bergvall.
– De äldsta spåren av odling i närområdet går ända tillbaka till stenåldern, ca 2 700–2 500 före Kristus, berättar Ola George.
I Jämtland förekom omfattande järnframställning och delar av järnhandeln kontrollerades i kustlandskapet i dagens Medelpad. Det finns även fynd av förhistorisk slagg i Njurundatrakten som tyder på att järnframställning förekom även lokalt, berättar Margareta Bergvall.
Under århundradena i början av vår tideräkning växte det fram stormannagårdar vid Kvissle. En blomstringstid inföll särskilt under 300- och 400-talen. Om det vittnar mäktiga gravar, bland annat Norrlands största gravhög i Nolby som är 40 meter bred och 6 meter hög. Några arkeologiska undersökningar har inte gjorts i modern tid, men i början av 1900-talet upptäcktes i samband med bygget av Ostkustbanan bronskittlar från Rhenlandet och fragment av glasbägare och guldmynt från romarriket.
Inte långt från Njurunda ligger Högom i Selånger med den berömda hövdingagraven från cirka 500 e. Kr. med några av de rikaste fynden i Europa från folkvandringstid. Föremålen kan ses på Sundsvalls museum. Förmodligen fanns nära kontakter mellan Nolby och Högom och kanske skulle nya arkeologiska utgrävningar kunna avslöja fler rika fynd även i Njurunda.
Under vikingatiden ändrades byggnadsskick och gravskick och därför finns färre fynd från den tiden. Men det finns tydliga spår av övergången till kristen tid, bland annat en runsten och ruinen av det märkliga Kvissle kapell, en sorts ”privatkapell”. Kyrkobyggandet krävde stora resurser och det talar för att det var samhällets elitskikt som måste ha initierat och bekostat kyrkobyggen på eller i anslutning till sina gårdar. Kapellet i Kvissle kan ha anlagts redan under 1100-talet som en egenkyrka till byggherren och hans familj och kan vara en av de äldsta stenkyrkorna i Norrland.
Programledare: Nils Johan Tjärnlund.