Gränsen som resurs
Utgangspunktet i prosjektet har vært at det er en grenseoverskridende merverdi som må utvikles og tydeliggjøres. Det har også vært en bevissthet rundt utfordringen med å få den 58 mil lange leden fra Selånger til Trondheim å henge sammen tematisk. Olavsarven er en felles kulturarv som er spesiell for denne regionen og som knytter hele regionen sammen, det er en av regionens sterkeste fellesnevnere. Styrgruppen beslutade tidigt att sammanställa de källor som finns om Olav Haraldsson i en skrift, samt fastställa den som utgångspunkt för alla delprojekten. Styrgruppen var tydlig med att säkerställa så att det fanns en gemensam historiebeskrivning mellan Norge och Sverige. Allt för att inte hamna i diskussioner senare i delprojekten. Den samlade kunskapen om det gemensamma nordiska kulturarvet, kopplat till S:t Olav, har haft stor betydelse för framgångarna i projektet. Her finner dere mer om det.
Utnyttjande av kritisk massa
Intresset för S:t Olavsleden och fördelarna för vandrarna blir större om de upplever att S:t Olavsleden är en röd tydlig tråd genom både Sverige och Norge, utan upplevda skillnader mellan landsgränser, regiongränser, kommungränser eller församlingsgränser. St. Olavsleden har lenge vært et sterkt varemerke og har gitt navn til både skoler, stafettløp og gater. Prosjektet har likevel jobbet med overbevisningen om at det er viktig å få frem mer av det kulturhistoriske perspektivet til leden, som levendegjør og forklarer historien i vår tid. En viktig måte å få dette frem på er gjennom historiefortelling og felles aktiviteter langs leden som fremmer dette. Projektet har derfor hela tiden haft fokus på den gemensamma berättelsen, och upplever att det finns ett större intresse hos aktörerna längs leden att ta kontakt och samarbeta med andra aktörer längs leden. Vi upplever att ”avståndet har krympt” mellan människor och platser längs leden. Som exempel kan nämnas delprojektet att ta fram en unik pilgrimssouvenir med hantverkare från både Norge och Sverige, med försäljning i både Norge och Sverige. Det gemensamma sättet som armbandet tagits fram på och berättelsen bakom ökar kundernas intresse för armbandet.
Projektets uppfattning om att leden mellan två länder upplevs mer spännande har stärkts under projekttiden. Den gemensamma marknadsföringen av leden och det gemensamma kulturarvet har stor betydelse för ledens fortsatta utveckling som besöksmål. Detta arbete har bara börjat.
Överbryggande av gränshinder
Det er viktig for St. Olavsleden fremtid at leden fungerer som en helhetlig led også på tvers av grensen. Det har i prosjektet vært et mål å styrke båndene ikke bare innad i regionene, men langs hele leden, mellom regionene Trøndelag, Jämtland og Västernorrland gjennom felles historiefortelling og økt samarbeid. Utfordringen med dette fikk vi virkelig erfare nå under pandemitiden, da gränsen mellan Norge och Sverige har under pandemin varit en av de mest stängda gränserna i Europa. Ikke bare har det vanskeliggjort møter mellom prosjektpartnerne, det har også delt leden fysisk i to og hindret pilegrimer i å gå hele veien til Trondheim.
Hantering av berlocker och remmar som tillverkats av hantverkare med flera månaders handläggning av Tullverket på norsk och svensk sida har skapat stor irritation och förtvivlan. Förhoppningsvis var en hel del av problemen kopplade till pandemirestriktionerna, samtidigt som det nu finns större kunskap om behovet av framförhållning.
För att överbrygga gränshinder har projektet bland annat arbetat med följande insatser:
- Delprojektet att ta fram ett pilgrimssmycke har bidragit med symboliskt värde genom att det materialiserar samverkan och lärande. Samarbetsprocessen upplevdes av projektorganisationen vara en del av ny storytelling kring regionens kulturarv.
- Framarbetat erbjudanden om svensk-norska kulturutbyten.
- Hantering av coronarelaterade konsekvenser.
- Hantering av dubbel- och stuprörsarbete när fysiska avstånd varit stora.
- QR-koder har tillgängliggjort kulturhistoriens fakta, information och ortsoberoende koncept.
- Skapande och nyttjande av aktörer, referensgrupp, nätverk och nod för samverkan.
- Skapat tillfällen för gemensamt lärande och reflektion.
- Tillvaratagande av mötet med besökare längs med leden och i pilgrimscentren har skapat ett mer sammanhållet innehåll och en modern pilgrimsfärd.
- Verksamhetsutveckling inom de olika pilgrimscentren har varit ett delat lärande. Exempel på detta är att den utveckling som Selånger Pilgrimscenter gjort har inspirerat andra center/besöksmål att vidareutveckla utifrån sina förutsättningar och önskningar. Ett annat är de samarbeten och lokala projektgrupper som framför allt bildats i Borgsjö och Gällö.