Klimatförändringar och extremväder under den långa medeltiden

Hur påverkades Norden av klimatförändringar för tusen år sedan – då kung Olav Haraldsson landsteg i Selånger på sin sista färd mot Norge – och hur såg det ut senare under medeltiden då pilgrimer vallfärdade i Sankt Olavs spår till Nidaros?

Fredrik Charpentier, Ljungqvist, historiker, docent vid Stockholms universitet, Pro Futura Scientia Fellow vid Institute for Advanced Study, Uppsala.

Vi träffar Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker, docent vid Stockholms universitet och forskare i klimathistoria. Han har skrivit flera populärvetenskapliga böcker, bland annat Den långa medeltiden. De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation och Klimatet och människan under 12 000 år. Just nu är han Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study i Uppsala.

I samtalet görs några nedslag under ”den långa medeltiden”, ett begrepp som fångar in perioden från 500-talet till 1500-talet.

Under den medeltida värmeperioden expanderade jordbruket i Jämtland och Härjedalen. Frösö kyrka i bildens mitt och Oviksfjällen i bakgrunden.
Foto: Pål-Nils Nilsson, Riksantikvarieämbetet. Wikimedia Commons.

Den medeltida värmeperioden från 800-talet till 1200-talet gav förhållandevis höga temperaturer. En orsak kan vara en viss avsaknad av stora vulkanutbrott, som kyler ner klimatet. Det var också en period av relativt hög solaktivitet. Sommartemperaturerna i Norden på kung Olav Haraldssons tid motsvarade ungefär vår tids sommartemperaturer. Denna värmeperiod gav förutsättningar för en expansion av jordbruket, bland annat kolonisering av Island och Grönland och även ökad odling i delar av Jämtland och Härjedalen.

Periodens främsta fördel var en avsaknad av riktigt kalla perioder. Däremot kan det ha förekommit många torra somrar, visar preliminära forskningsresultat.

Torrperioder av samma typ som sommaren 2018 kan ha varit vanliga i Norden på 1000-talet. Här en vy från skogsbränderna i Kårböle, Hälsingland.
Foto: Roger von Walden. Wikimedia Commons.

– Sommartorka av den typ som vi fick uppleva 2018 tycks ha varit vanlig i Nordeuropa på 1000-talet. Det kan ha gett missväxt på grund av torka och det var nog ingen dans på rosor för bönderna.

Som klimathistoriker följer Fredrik Charpentier Ljungqvist också nutidens klimatdebatt. Det har blivit ett problem, menar han, att klimatet ofta anges som den enda tänkbara förklaringen till olika miljöproblem.

Vulkanutbrott åren 536 och 540 orsakade en global nedkylning och en allvarlig samhällskris. På bilden vulkanen Sabancaya i Peru 2017. – Ska man peka ut en klimatkatastrof de senaste två tusen åren så är detta den allvarligaste, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

– Det är till exempel populärt idag att koppla klimatförändringar till minskningen av insekter. Men samtidigt har vi massor av miljögifter som vi inte känner till effekten på. Man glömmer lätt andra miljöfrågor och det finns en risk att klimatet får alltför stor förklaringskraft.

Programledare: Nils Johan Tjärnlund.

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *